Att jobba i USA


jobbaiusa
Att jobba i USA är en dröm för många. Det stora landet i väst har en enorm dragningskraft för många svenskar och vi åker ofta dit på allt från utbytesår i grundskolan och gymnasiet till längre collegestudier. Men hur är det med möjligheten att få jobb i USA? Svaret är att det inte är lika enkelt som i t.ex Europa eller i många andra länder. Dock så finns det vägar att gå.

Här nedanför presenteras ett par varianter på hur du kan få möjlighet att jobba i USA. Använd också Utlandsjobb som sökmotor för att bläddra bland de utlysta tjänsterna på den amerikanska arbetsmarknaden.

Allmänt om att arbeta i USA

Amerikanska arbetsmarknaden är i jämförelse med den svenska, mindre reglerad. Man har t.ex. Betydligt mindre minimilöner men kan samtidigt hitta tjänster som ger bättre betalt än motsvarande yrke Sverige. Bonussystem och motiveringspremier är till exempel inte ovanliga. På många platser i landet är det också praxis att anställda får julbonusar vilket inte förekommer på samma sätt som i Sverige.
Det finns stora låglönesektorer, typiska exempel är tjänsteyrken som städare, arbete på snabbmatsrestaurang eller arbete på några av de större retailkedjorna som t.ex Walmart och K-mark. Det finns inga egentliga kollektivavtal utan anställningsavtal upprättas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det kan ibland betyda att du får lämna ditt jobb på dagen om du har otur. Många företag har dock s.k redundancy packages inskrivet i sina anställningsavtal vilket gör att arbetsgivaren får et antal månadslöner ifall denne skulle bli avskedad.

Tyvärr så har utvecklingen, precis som hemma i Sverige,gått mot att fler och fler bemanningsföretag är inblandade i anställningarna vilket till viss del decimera vissa avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som var mer vanligt förr.
Det kan vara viktigt att känna till att den amerikanska företagskulturen också präglas av striktare hierarkier, t.ex. mellan anställd och chef och att man ofta förväntas lägga ner mer tid och kraft på sitt arbete än hemma. Att företaget ibland vill att du ska jobba på helger är inte ovanligt. I USA är det också vanligt med årliga eller kvartalsvisa Performance reviews och du kan förvänta dig betydligt mer feedback på dina prestationer än hemma. Många tycker detta är ett bra system för att få chansen att förbättra sig men det finns på vissa företag också en mer påfrestande variant av dessa Performance reviews som går ut på att du ställs mot kolleger etc.

Lönerna i USA

I restaurangbranschen är det till exempel praxis att kunden ger ett påslag eller dricks på runt 10-15% just därför att personalen arbetar för låg-eller ingen lön. Dricks i USA är ett fullständigt naturligt inslag i praktisk taget all form av tjänstearbete och utgör i många fall den största inkomstkällan för många.
Samtidigt så är de amerikanska lönerna i genomsnitt högre än de svenska. De disponibla inkomsterna är överlag högre då skatten på inkomst är låg jämfört med Sverige. Detta varierar förstås mellan staterna och det kan skilja sig åt var USA man arbetar. Exempel på arbeten som kan ge högre inkomster är t.ex civilingenjörer, läkare, jurister eller finanstjänstemän. Branscher som reklam och marknadsföring kan i vissa fall också betinga bra löner men det är också väldigt mycket beroende på din kompetens, kontaktnät och karaktär. Industrier som blommar allra starkast är de tech-industrier som samlats kring San Francisco och Silicon Valley varav yrken som systemvetare, ingenjör eller mjukvarutvecklare ofta efterfrågas. Detta ändras förstås beroende på period och kan komma att ändras ganska fort.

Vilka har störst chans att få jobba i USA

Nyckeln till att som svensk få jobba i USA bygger väldigt mycket på att du har en färdighet eller specialitet som antingen inte finns inom landet eller där USA inte kan möta behovet av en viss typ av yrke. Det är en av anledningarna till att t.ex framstående akademiker, idrottsmän, populära artister eller högt uppsatta finansmän har lättare att få Green Card i USA. Systemet bygger på att ett amerikanskt företag eller institution är villig att betala ditt uppehållstillstånd och måste också motivera för immigrationsdepartementet varför en amerikansk medborgare inte skulle kunna utföra dina uppgifter.

Studera och arbeta samtidigt

Studerar på t.ex. college, har man dock rätt att tjäna sitt uppehälle och kan jobba under studietiden. Detta gäller dock endast medan man studerar och dessvärre upphör ens temporära uppehållstillstånd efter det att man är klar med sina studier. En normal collegeexamen tar runt 3-5 år att slutföra och under denna tid kan du också arbeta i landet. Det finns inga restriktioner med vad du får arbeta med förutom militärt- eller civilt känsliga yrken. Det normala är att man under studietiden antingen har ett lättare tjänstejobb eller utför någon form av praktik ute på företagen.

Arbetsvisum H-1B

Det amerikanska arbetsvisumet kallas Green card och är ett måste för att jobba i USA som utlänning. Det finns olika sätt att få tag på det men det vanligaste är att en arbetsgivare sponsrar och går i god för den personen som de vill anställa. Det kräver ofta att du har någon form av specialistkompetens eller att företaget i fråga är väldigt måna om att du ska komma och jobba för dem. Detta kallas ett H-1B -visum och måste gå via ett amerikanskt företag eller organisation. Detta är således en ganska svår metod för en person som inte besitter någon specifik yrkeskompetens men kan fungera väl så bra för någon som har det.

Green Card Lottery

Om du inte hittar en arbetsgivare som vill sponsra dig kan ett annat sätt vara att delta i Diversity Immigrant Visa Program eller som det kallas ”Green Card Lottery”. Lotteriet är till för de länder som inte har haft över 50 000 immigranter till USA de senaste fem åren och det gör att en svensk medborgare kan kvalificera sig för att delta. Har man turen att bli utvald så får man ett permanent uppehållstillstånd i USA. Anmäl dig till Green Card Lottery här.

Non-Immigrant Visa

Ett Non-Immigrant Visa är ett slags längre uppehållstillstånd som räcker i ungefär ett år från det du anländer till USA. Det är främst till för turister och för dem som ska jobba en kortare tid i USA som t.ex au pairer. Du hittar mer information om reglerna för ett Non-Immigrant Visa här.

EB-1 Visum

EB-1 visum är det visum som syftar till att locka till sig extraordinära utländska talanger till USA. Den riktar sig mot mot främst mot artister, idrottsmän, konstnärer, musiker, akademiker eller internationella affärsmän. Kriterierna är som följande:

Extraordinary Ability

Om du räknas till en person som har en s.k ”Extraordinary Ability” och iallafall en gång har fått ett pris eller en utmärkelse (tagit medalj i OS, sålt platinumskiva, vunnit en guldbagge etc.) så har du rätt att vistas och arbeta i USA utan att du egentligen behöver någon Green Card-sponsor. Framgångsrika artister och konstnärer får i princip ett ”carte blanche” att åka över till USA och jobba på obestämd tid. Det amerikanska immigrationsverket har ställt upp 10 kriterier och man ska kunna uppfylla totalt 3 av dem för att vara berättigad till ett EB-1 vsium. 3 kriterier av totalt 10 eller bevis på en extraordinär prestation.

Akademiska meriter

Akademiker som har uppvisat bra resultat kan också bli aktuella för ett EB-1 visum men det kräver att de kan demonstrera sina internationella bedrifter och har institutioner eller universitet som kan gå i god för dem eller tänkas anställa dem.

Internationella affärsmän och näringslivstoppar

Du som har en hög position eller styr ett större, internationellt företag kan också vara berättigad ett EB-1 visum. I detta fall krävs dock direkta ”sponsorships” från ett amerikanskt företag som du har arbetat med eller haft samröre med i minst 1 år.

Arbetskultur

USA är ett enormt land och givetvis finns det stora regionala skillnader vad det gäller arbetskulturer och också variationer inom branscher. Men för att summera hur det är att jobba i USA behöver man förstå att amerikaner, trots att de officiella arbetstimmarna är 40 timmar vecka, i regel jobbar hårdare och längre än européer. USA är grundat på principer om hög individuell frihet, hårt arbete och att människans öde ligger i dess egna händer och det påverkar arbetskulturen i landet än idag. Beroende på var du är i företagshierarkin finns det förstås olika förväntningar på den enskilde anställde, precis som i övriga världen, men en amerikansk arbetsplats kräver i genomsnitt mer av sina anställda i termer av tillgänglighet och engagemang efter ordinarie arbetstid i jämförelse med Sverige och Europa. Det kan hända att förväntas svara på mail även sent på kvällen eller befinna sig stand by ifall din närmsta chef kräver det.

Semester

Vad det gäller semesterdagar och ledighet så finns det ingen lagstiftning liknande den i Sverige utan det görs upp direkt mellan din amerikanske arbetsgivare och dig själv. Och bli inte förvånad ifall du som nyanställd blir erbjuden ganska få dagar under ditt första år. Det är nämligen inte ovanligt att man tillämpar en slags progressiv modell där ju år du varit anställd, desto fler dagar får du i semester. Att ha 4-5 veckor per åt därför i regel ganska ovanligt i USA. USA Today rapporterade att 2017 låg det nationella snittet på 17 dagars semester per anställd. Antal federala helgdagar (röda dagar) ligger på totalt 10 stycken per år.

Arbetsmiljö

I regel är det ganska högt i tak på amerikanska arbetsplatser. Varje anställd förväntas bidra och komma med åsikter och amerikanska kontor beskrivs i generella drag som ganska öppna och ohierarkiska.
Amerikaner är i regel ganska artiga, sällskapliga och skämtsamma. Det som kan vara svårt för människor från andra länder är däremot gränsdragningen mellan jobb och det privata. I Amerika är den gränsen betydligt skarpare än i Europa och det anses i regel vara ett socialt övertramp att t.ex fråga för mycket om ens persons privata förehavanden. Amerikaner värderar sin fritid och sitt familjeliv högt.
Möten är väldigt vanligt förekommande på amerikanska arbetsplatser, både för större och mindre diskussioner såsom projektplanering, analyser och diskussioner, och varje medarbetare förväntas oftast bidra och tillföra något under sammankomster på jobbet. Amerikaner är duktiga på att orientera sig verbalt och har ofta tränat debatt- och presentationsteknik under skolåren och lägger i regel stor vikt vid den typ av egenskaper.

Gå med i amerikanska militären

Kan man som svensk eller skandinavisk medborgare gå med i den amerikanska militären? Svaret är ja. Även om det heller inte är någon omkörningsfil till att få ett amerikanskt Green Card, alltså ett arbetstillstånd. Förutsättningen för att jobba inom den amerikanska armén, flygvapnet, flottan eller marinen är nämligen att du redan har ett arbetstillstånd.
Det finns en hel del fördelar med att gå med i den amerikanska militären. Den kan till exempel betala en stor del av ens universitetsutbildning efter tjänstgöring.
USA är dock ofta involverade i krig och andra militära konflikter i världen vilket gör det riskfylldare än att tjänstgöra i andra länders arméer.
Som utlänning får du heller inte stiga i de militära graderna dvs. du får inte bli underbefäl som t.ex. fanjunkare vilket också kan ses som en nackdel.
För att ansöka till Marinkåren måste du vara mellan 17-29 år gammal även om det dock kan göras idividuella prövningar för den som skulle vara lite äldre. Ett annat krav är att du har en gymnasieexamen sedan innan. Dina engelskakunskaper kommer också att testas och måste ha en viss nivå för att du ska kunna jobba inom den amerikanska militären. Språkligt måste du kunna klara den sk. Armed Services Vocational Aptitude Battery kallad ”ASVAB”.
Dessvärre kan du heller inte ansöka om att gå med i den amerikanska försvarsmakten från ditt hemland utan du måste befinna dig på plats och besöka ett lokal s.k Recruitment center. Militären hjälper heller inte till med att skaffa permanent uppehållstillstånd i landet utan det är först när du har ditt Green Card som du kan ansöka.
Beroende på vapenslag så kan man säga att man normalt brukar förplikta sig att tjänstgöra i ungefär 4 år, för att sedan i sitt civila liv vara satt i reserven i ca. 4 till. Detta kallas IRR och står för Individual Ready Reserve och det kan mycket väl hända (och har hänt flertalet gånger under 2000-talet) att du blir inkallad igen.
Efter fullgjord tjänstgöring betalar det amerikanska försvaret din collegeutbildning, allt från terminsavgifter (som i USA kan vara ganska höga) till böcker och de kan till och med stödja dig med boende- och lånekostnader samt diverse bonusar som kan tillkomma.
Storleken på dessa summor brukar normalt bero på hur lång tjänstgöring du har gjort. Detsamma gäller din ordinarie lön under tjänstgöringen. Ju längre du har tjänstgjort desto högre kompensation får du. Men lönerna är oftast väldigt dynamiska och är beroende på faktorer som ifall du har familj, vilken specialisering du har, ifall du har en universitetsexamen etc. För en vanlig soldat som spenderar sin Första år inom det militära kan dagslönen vara ganska dålig, kanske några tiotals dollar per dag, men det kan t.ex också vara så att man får avdrag för mat och husrum, kläder etc. Avslutningsvis kanske det är värt att nämna att i det amerikanska samhället ses militärtjänstgöring som något väldigt meriterande och uppoffrande och det är inte ovanligt att man faktiskt kan dra fördelar i arbetssammanhang, sociala sammanhang eller har förtur till vissa jobb genom att man har gjort militärtjänstgöring.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *